den bästa enformighet av dem alla

livet är ganska enformigt just nu. men på ett ganska bra sätt. jag har ju allt jag kan begära. ni vet det vanliga, vänner, familj, jobb, hälsa. det är klart att allt kan förbättras. jag har fler vänner som kan ta och komma hem, jag har ett jobb som gärna får bli till en tillsvidaretjänst, min hälsa får gärna sluta dra på sig halsfluss, hosta, astma. en lägenhet skulle gärna få ploppa upp och en resa nångång i mars får gärna bokas.



but still. jag har mina vänner, mina älskade tjejer. det är dem och helgerna jag lever för, helt klart. vickan och jag har diskuterat det här med att vara ute till stägning varje helg. vi kom fram till att det inte är så dumt.. vi jobbar och nåt kul ska vi ju göra för pengarna (=festa). ofta chillar man fredagkvällen och det är inte direkt så att man vill sitta hemma en kväll till då, så då går man ut. man går ut, blir full, dansar och har sjukt kul! sen får man ta att alla icke-singlar på jobbet vill veta allt om helgens bravader. som sagt, ganska enformigt men den bästa enformighet jag kan tänka mig.



äventyren och studentliv kommer med tiden. det ska med bli riktigt jävla kul ska erkännas. men det kommer, det kommer..






Mina partytjejer :)



well, here you stand in front of me
but I dont know if you're meant to be my destiny
I want a little piece of you
you want a little piece of me
but it seems like we just can't find it
I found a little piece of you, a little piece of me
but it seems like we just lost it

ledighet

ibland hatar jag att vara ledig. idag är en sån dag. har man vänner som också är lediga är det riktigt underbart att få vara ledig.. annars är det bara jobbigt, man hinner känna rastlöshet, ensamhet. Jag känner mig bara lat när jag är ledig.

Dock har jag hunnit med ett av tre jobb denna vecka. Skönt. och så har jag hunnit med ett annat viktigt ärende. det fick mig att gråta. att ens förflutna ska få påverka två år senare är läskigt. snacka om hjärnspöken. men det ska tydligen vara bra att prata om. känns lite sent nu bara..

solig charter lockar, på?

breakdown

Fan va jag saknar just nu.

Jag har vänner som alla samtidigt bara bestämde sig för att lämna Linköping och mig. Jag har inte tänkt jättemycket på det, ignorerade det. Tog knappt farväl av dem. Tog nog bara för givet att dom skulle komma hem snart igen, men det gör dom ju inte.

Och idag saknar jag dom så det gör ont.

Läser deras bloggar imellanåt. läste precis vickans, började gråta.. tog förgivet att hon snart skulle va hemma igen, men så är nog inte fallet.. två år? Och jag som tycker att Jessans tretton månader suger.. Jessan är det förövrigt jobbigast att läsa om.. det är en hel ocean, ett helt år mellan oss, om inte mer och jag saknar hennes skratt så jag tror jag blir tokig. Cissi är det roligt att läsa om, inte alls jobbigt.. beror nog på avståndet, hon känns inte så långt borta och det värmer. Jenny och malin är inte allt för långt borta de heller och jag förväntar mig en hemkomst inom ett par månader av dem, ska bli skönt, för jag kan sakna mina och jennys promenader mycket!

annars så har det börjat smidas storartade planer för hösten/vintern 09/10